Hoppa till innehåll

Praktik oberoende av plats

mån 10 aug 2020 15:53:00

Nu har det gått ungefär tre månader sedan jag började arbeta vid Palkeet. Jag studerar vid Tammerfors universitets magisterprogram i utbildning och samhällsforskning och jag genomför praktik som hör till mina studier genom Palkeets Kompetenstjänster. Jag fick nys om praktikplatsen i januari i år. Då var jag fortfarande lyckligt ovetande om hur hela världen skulle komma att förändras under de följande månaderna på grund av coronapandemin. Lyckligt lottade i den här situationen är vi som har lyckats hålla oss friska och för vilka det har varit möjligt att arbeta trots de svåra omständigheterna.  
 
Praktikperioden har varit en av de saker som jag har väntat mest på under min studietid och även en viktig etapp i min karriär. När meddelandet om övergången till arbete oberoende av plats kom, hade jag varit på Palkeet i endast ett par veckor och mina känslor var blandade. Å enda sidan kände jag lättnad, att det överhuvudtaget var möjligt för mig att arbeta oberoende av plats och att min praktik kunde fortsätta. Å andra sidan funderade jag över om arbete hemifrån skulle ha en negativ inverkan på mina möjligheter att lära mig och utvecklas helhetsbetonat. Och hur skulle samarbetet och kontakten med arbetskamraterna fungera?
Nu har vi alla arbetat oberoende av plats i redan ett par månader. Även om jag ibland saknar lunch- och kafferasterna med arbetskamraterna, har jag också fått en unik möjlighet att utveckla min förmåga till självledning och fundera över mina studier och mina styrkor. Trivseln i arbetet betonas ytterligare när arbetsmiljön helt plötsligt är i hörnet av ens sovrum. I led med detta har möjligheten att påverka innehållet i det egna arbetet känts viktigt. När man har möjlighet arbetsutformning (job crafting)1, är det enklare att effektivt utnyttja just de där egna styrkorna och även lära sig nya färdigheter.
 
I mitt arbete har jag får möjlighet att bekanta mig med många olika arbetsuppgifter, även utanför mitt eget bekvämlighetsområde, vilket har gjort det möjligt för mig att mångsidigt förstå olika teman inom kompetenstjänster, varav ett exempel är Osaava2. Arbete i ett multiprofessionellt team gör det enklare att förstå till exempel vilka steg idrifttagningen av Osaavas nya funktionalitet kräver från planerings- och testningsskedet till produktionsdrift och ända till anvisningarna riktade till kunden.
 
När man arbetar självständigt merparten av tiden, fysiskt på en annan plats än arbetskamraterna, betonas även betydelsen av samarbete på ett helt nytt sätt. När jag har jobbat med mitt eget team, har jag upptäckt att samarbetet kan fungera alldeles utmärkt även i arbete oberoende av plats. De nästintill dagliga gemensamma diskussionerna och mötena med teamet via Skype har blivit allt viktigare i dessa undantagsförhållanden. Men i diskussioner utan livebild märker man inte leenden, nickningar och annan outtalad kommunikation. Som nyanställd är det också viktigt att uppleva att tröskeln att under arbetsdagen ta kontakt med arbetskamraterna och chefen är låg.  
Mina tankar under undantagstillståndet om arbetet, betydelsen av samarbete och att lära i arbete kan komprimeras till Frank Martelas och Karoliina Jarenkos tankar om betydelsen av självledning3 som grund för arbetsmotivation, där hörnstenarna utgörs av behovet av autonomi och frivillighet i arbetet, de utmaningar som arbetet ställer och känslan av samhörighet. I sin bok "Draivi – voiko sisäistä motivaatiota johtaa?” (2015) lyfter de även fram behovet att göra gott, vilket kan förknippas till exempel med framgångar i kundarbetet.
Även om arbete oberoende av plats säkerligen har möjliggjort nytt lärande, ser jag fram emot att få tillbringa en sommardag ansikte mot ansikte med mina arbetskamrater. Då kan man inte tysta mikrofonen och man ser arbetskamratens nya frisyr, man hör spontana skrattanfall och kan förundras över den tredjes nya bil.

Med 1arbetsutformning (job crafting) avses individuell anpassning av arbetet. Arbetsutformning definieras på olika sätt och det sägs att Wrzesniewski och Dutton var de första att skriva om ämnet i början av 2000-talet. (Hakanen ja Seppälä 2018.)
2Om Osaava inte redan är bekant för dig, kan du läsa med om tjänsten Osaava här.
De av 3Martela och Jarenko (2015) utarbetade fyra psykologiska grundbehov baseras på Richard Ryans och Edward Decs kända självledningsteori, där motivationen bildas genom självbestämmande, kompetens och tillhörighet, och det centrala är betydelsen av den inre motivationen. (Martela 2014; Jarenko och Martela 2015).

Bloggskribenten Aino Korhonen är praktikant vid Palkeets personalenhet, Kompetenstjänster.
 
Källor och ytterligare läsning:
Martela, F. 2014.  Itseohjautuvuusteoria – Eli onnellisen elämän kolme keskeisintä tekijää. Hämtad från: Frankmartela.fi 12.6.2020.
Martela, F. & Jarenko, K. 2015. Draivi – voiko sisäistä motivaatiota johtaa? Alma Talent Oy.  
Ryan, R. M. och Deci, E. L. 2017. Self-determination theory: Basic psychological needs in motivation, development, and wellness. New York: The Guilford Press.
Seppälä, Piia och Hakanen, J. 2018. Työn voimavarat, vaatimukset ja niiden tuunaaminen. I verket: Mäkikangas, A., Mauno, S. och Feldt, T. (red.). 2018 Tykkää työstä: työhyvinvoinnin psykologiset perusteet. Jyväskylä: PS-kustannus.

 

12.04.2021

Utvecklingen av rapporteringstjänsten för ledningen framskrider – från verkstäder till pilotprojekt

Vi kommer i samarbete med våra kunder att utveckla en rapporteringstjänst för ledningen som stöd för kunskapsbaserad styrning. Avsikten med tjänsten är att erbjuda ämbetsverken vi ...

08.03.2021

Utveckling av rapporteringstjänsten för ledningen inleds i samarbete med kunderna

Ledning genom information kräver analyserad information och data som en del av beslutsprocessen. Ett behov av ledning genom information har identifierats såväl inom Palkeet som hos...

08.03.2021

Källan till mening i arbetet

Upplevelser av meningsfullhet i arbetet och allt som rör detta har intresserat mig redan länge. Jag övertygades av Douglas Murray McGregors artikel ”The Human Side of Enterprise”, ...